Sulitjelma Gruber: «Man kan med skäl öfver Sulitelma skrifva Dantes berömda ord …»

I arkivet etter A/S Sulitjelma gruber finnes det en liten samling med utklippsbøker som er fulle av avisutklipp fra perioden 1903-1919. Utklippene er hovedsakelig fra svenske aviser, og de som har samlet utklippene har særlig vært opptatt av forhold ved Helsingborg Kopparverks Aktiebolag og Sulitelma Aktiebolag. En av disse utklippsbøkene er nylig digitalisert og lagt ut på Digitalarkivet. Den inneholder blant annet interessante leserinnlegg som beskriver arbeidsforholdene i Sulitjelma. De øvrige utklippsbøkene kan sees på lesesal hos Arkiv i Nordland.

Publisert av Aasta Karlsen

Sist endret 15.04.2024 14.27

Utklippsbok Arkiv i Nordland

Arkiv i Nordland har tidligere publisert en nyhetssak om disse utklippsbøkene i forbindelse med ordningen av arkivet etter Sulitjelma Aktiebolag og Sulitjelma Gruber. I anledning den nært forestående premieren på filmen «Sulis 1907» vil vi gi vårt publikum et gjensyn med dette stoffet og tilgang til utklippsboken via Digitalarkivets nettløsning.

Den svenske sosialist, agitator og forfatter Kata Dahlström skrev et helt spesielt avisinnlegg om forholdene i Sulitjelma gruber. Dahlström også beskrives av Store norske leksikon som «en av Sveriges mest betydelige folketalere». Som vi skal se kunne hun skrive med stor kraft.

«Lapplands helvette»

Dahlström har fått æren av å være opphavet til uttrykket «Lapplands helvette». Det kommer fra avisinnleggene «Sulitelma – Lapplands inferno» publisert 4-5. oktober 1904 i «Arbetet». Innlegget starter slik: «Skildringarna från svenska och norska Lappmarken skulle ej vara fullt korrekta, om ej några skizzerande drag meddelas från «furstendömet Sulitelma» hvaröfver konsul Persson i Helsingborg som högste chef härskar». Dermed er tonen satt og videre gis en geografisk beskrivelse av stedet Sulitjelma, med et særlig søkelys på Ny-Sulitjelma/Hanken, eller «straffkolonien», som hun kaller stedet.

Avisutklipp Arkiv i Nordland

Mange grunner for å organisere seg

På den tiden hadde arbeiderne i Sulis ennå ikke dannet fagforeninger, men Dahlströms skildringer viser at de hadde mange grunner til å organisere seg. Verket eide alt i Sulitjelma og førte kontroll med alle som kom til stedet. Agitatorer var ikke velkomne, og Dahlström ble nektet opp dit. Historier må ha kommet til henne fra dem som kjente stedet, kanskje fra Helene Ugland som klarte å snike seg inn og holde agitasjonsmøte for arbeiderne på Hanken i 1898. Dahlström sammenligner forholdene i Sulitjelma og Norrland, og påpeker at det var verre på norsk side: «Tillfölje af att bolaget i sitt våld har all marken, äro de envåldshärskare öfver sina arbetare alldeles som de norrländska miljonbolagen. Och «de fria bostäderna» - arbetarnas förbannelse – spelar vid Sulitelma en ännu större roll än söderut, til följd af de exeptionella klimatförhållanden under hvilka man där lefver. (Nio månader af året köld, dimmor och mörker). Följden är också att arbetarna vid «Lapplands inferno» äro fullständigt i saknad af all organisation – och följaktkligen och i ekonomiskt afseende så genomuselt ställda, i jämförelse med sina välorganiserade kamrater på hinsidan (…)».

Maten var ikke god nok til hunden engang

Dantes berømte ord var «I som här inträden låten hoppet fara». Det var ingen lyspunkter i sikte: «Bostäderna äro ytterst dåliga – proviantförhållandena likaså och löneförhållandena trotsa all beskrifning». Spesielt ille var matserveringen ved dampkjøkkenet på Hanken, illustrert gjennom denne dialogen:

Han: Hör nu frun, finnes det inte någon sundhetspolis i Sulitelma?
Hon: Sundhetspolis? Hur så?
Han: Jo, därfor att den mat vi få här uppe är högst skadlig för både djur och människor att förtära. Inte ens en finnhund kunde äta den ruttna korfven (En av de arbetande finnarna hade bjudit sin hund den skämda korfven til middagen, men den ratades t.o.m. af hunden). Ni hörde ju att vi alla vid middagen klagade öfver maten och ändå sätter ni fram den til människoföda odugliga korfven äfven til kvällen, och det fastän vi blifvit sjuka af den. Vi få betala så dryga pängar til bolaget för vår mat att vi kunde ha rätt att erhålla til människoföda duglig mat, ej afskräde som ej ens djuren äta.
Hon: Gå til direktören och klaga – förresten skall jag sluta med ängköket, så att mig kvittar det lika.

Avisklipp Arkiv i Nordland

Arrestert for bedrageri

At det nyttet lite å si ifra viser også historien om den svenske arbeideren som hadde jobbet ved verket en kort periode fra november 1902 til februar 1903. Han hadde opparbeidet seg 45 kroner i skyld dels for arbeidsklær og mat, og ble nektet da han forsøkte få ut matvarer fra boden: ”ty han kunde ej stå ut på ångkøket med den skämda maten – men blef nekad. S-g vände sig då til direktör Knutsen och gjorde honom uppmärksam på att han under dylika förhållanden måste sluta. «Det är 14 dagars uppsägningstid» svarade direktören. «Då jag ej får hvarken mat eller kläder här, så kan jag ej respektera uppsägningstiden utan går, svarade S-g. «Ja, gå – jag skall nog hjälpa Er» genmälte direktören. Och då S-g det oaktadt lämnade Sulitelma – arresterades han i Bodö på begären från bolaget för «Bedrägeri» (och som jag vill minnas äfven för kontraktsbrott) och erhöll fem dagars «Vatten o. bröd»”

Ville dem skulle smake sin egen medisin

Om eierne bare fikk smake sin egen medisin mente Dahlström de ville forandre syn: «Jag önskar ej något högre än att de största aktieegarna (som skola vara mäkta höga herrar efter vad som sports) i tur och ordning iförda arbetarnas ofta otillräckliga kläder, boende i deras rum och ätande deras skämda föda uppe på ångköket – i blott 8 dagar finge i den bitande kölden förrätta deras arbete uppe på Hanken i yrande snöstorm och isig dimma – så skulle förvisso dessa herrar sedan låfa bli att tala om «arbetes välsignelse» - och «arbetarnas lättja».

Neppe fikk Dahlström oppfylt det ønsket, men det gikk som vi vet mot etablering av fagforeninger i Sulitjelma. Arbeiderne fikk etter hvert nok da verket forsøkte innføre det såkalte «slavemerket», og siden 1907 har 1. mai vært den store festdagen i Sulitjelma.

”Det är upprörande dessa brott mot allt hvad människorätt heter och det är nödvändigt att arbetarna uppe i Lappmarken å ömse sider Kölen, genom fasta organisationer sätta en gräns för kung Kapitals skändligheter – det kräfves i sanning.»

Postkort tatt av Ny-Sulitjelma gruber AIN.K18410151.0254. Fauske kommune. Bygdeboknemnda.

På bildet ser vi Hanken/Ny-Sulitjelma og dampkjøkkenet var det store bygget i forgrunnen. Helt i bakkant av bildet ser vi taket og deler av «Gammelbrakka», som står fortsatt i dag. På stedet har Den Norske Turistforening etablert «Ny-Sulitjelma fjellstue», ei moderne hytte med innlagt strøm og vann.

Kilder: